Roche Sverige

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Varje år får ungefär 7 000 kvinnor diagnosen. Det betyder att var tionde kvinna under sin livstid kommer att få beskedet att de har drabbats av bröstcancer. Hälften av dem är under 65 år.

Mellan 20 och 25 procent av de kvinnor som drabbas av bröstcancer får en speciell cancerform; HER2-positiv bröstcancer. Det är en mer aggressiv sjukdom med snabbare insjuknande, fler återfall och kortare överlevnad. Kvinnorna som drabbas är ofta yngre; 4 av 10 är under 40 år.

Antalet kvinnor som får bröstcancer ökar, men antalet dödsfall i sjukdomen minskar tack vare tidigare upptäckt och förbättrade behandlingsmetoder. Totalt avlider ungefär 1 500 kvinnor varje år av bröstcancer.

Även män kan insjukna i bröstcancer, men det är mycket ovanligt.

Kolerektalcancer/Tjock- ändtarmscancer    Upp↑

Likheterna mellan tjock- och ändtarmscancer är väldigt stora. Därför kallas de med ett gemensamt namn; kolorektalcancer.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Varje år får närmare 5 400 personer diagnosen. Ungefär 75% är över 65 år när de drabbas. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor.

Lungcancer     Upp ↑

Varje år får drygt 3 000 personer diagnosen lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. När det gäller dödsorsak är dock lungcancer den tumörform som dödar flest personer per år. Nära 3 000 svenskar dör i lungcancer varje år. Lungcancer är vanligast bland män, men andelen minskar. Samtidigt ökar den hos kvinnor och lungcancer har gått om bröstcancer och är nu den vanligaste dödsorsaker vad det gäller cancerformer för kvinnor.

All forskning visar att aktiv rökning är den vanligaste orsaken till lungcancer. Men även passiv rökning under många år eller långvarig kontakt med asbest, uran eller andra industriföroreningar kan vara orsak till lungcancer.
Lungcancer kan delas in i två grupper; småcellig och icke-småcellig lungcancer. Den största och vanligaste gruppen utgörs av icke-småcellig lungcancer (drygt 80 procent av all lungcancer) som ofta uppkommer i de stora luftvägarna.

Lymfom och leukemi     Upp ↑

Non-Hodgkin-lymfom är en sjukdom som drabbar cellerna i det lymfatiska systemet, som kallas vita blodkroppar eller lymfocyter. I non-Hodgkin-lymfom börjar lymfocyterna bete sig som cancerceller och växa och föröka sig okontrollerat, istället för att dö ut på ett normalt sätt.
Dessa onormala lymfocyter samlas ofta i lymfkörtlarna, som till följd av detta blir svullna. Eftersom lymfocyter cirkulerar i hela kroppen, kan onormala lymfocyter - eller "lymfom" - samlas i andra delar av kroppen förutom i lymfkörtlarna.
Det finns mer än 30 olika typer av non-Hodgkin-lymfom, och allas erfarenheter är olika. Det finns behandlingar för alla former av non-Hodgkin-lymfom, och många patienter svarar på behandlingen.
Hos de patienter som inte botas, kan symtomfrihet ofta uppnås. Även i de patienter för vilka ett botemedel eller symtomfrihet inte är möjligt, kan symtomen lindras. Som ett resultat kan personer som behandlas för non-Hodgkin-lymfom leva ett normalt eller nästan normalt liv i många år.

Njurcancer     Upp ↑

Omkring 900 personer i Sverige får njurcancer varje år. Blod i urinen kan vara symtom på njurcancer och ska alltid utredas av en läkare. Vid tidig diagnos och behandling botas hälften till tre fjärdedelar av patienterna. Den vanligaste formen av njurcancer är klarcellig njurcancer. Spridd njurcancer kan i regel inte botas men man kan med medicinering hålla sjukdomen under kontroll genom att bromsa tillväxten och krympa tumörerna under lång tid. Vid spridd sjukdom klassificeras sjukdom i tre olika grupper: god, intermediär eller dålig prognos. Beroende på vilken grupp man tillhör finns olika behandlingsalternativ enligt det nationella vårdprogrammet. Flera läkemedel finns nu tillgängliga för behandling av spridd njurcancer, och patienter kan få möjlighet att behandlas med annat läkemedel om sjukdomen förvärras. Mycket forskning pågår inom njurcancer och de närmaste åren förväntas det att komma fler läkemedel, nya kombinationer och ökad kunskap om vilka patienter som passar bäst för respektive läkemedel. Målet är att hålla sjukdomen under kontroll så länge som möjligt med minsta påverkan av biverkningar för att få bästa möjliga livskvalitet.

Skelettmetastaser     Upp ↑

Ett återfall av cancer kan innebära spridning till något annat organ, en metastas. Om cancern sprider sig är det vanligtvis skelettet som drabbas. Idag finns goda möjligheter att behandla skelettmetastaser. Behandlingsstrategierna varierar något från patient till patient.

Anemi vid cancer     Upp ↑

En människa som drabbas av cancer kan känna sig otroligt trött. Detta är inte konstigt, med tanke på den allvarliga sjukdom som cancer är. Men tröttheten kan också orsakas av blodbrist (anemi) som en följd av cancern och kan då behandlas.