Skip to main content

De nya folksjukdomarna kräver en ny kraftsamling

Sjukdomsbördan i Sverige håller på att förändras. I rapporten De nya folksjukdomarna, som släpps i Almedalen, lyfts växande sjukdomsområden som demens, obesitas, kronisk njursjukdom och migrän. De skiljer sig åt medicinskt, men förenas av att de ofta är kroniska, kräver långsiktig uppföljning och skapar kostnader långt utanför vården.

En folksjukdom definieras inte enbart av hur många som drabbas. Minst lika viktigt är vilka konsekvenser sjukdomen får för människors liv, för jämlikheten i hälsa, för samhällets resurser och om det finns effektiva insatser som kan göra skillnad.

Sverige har tidigare samlat sig kring breda insatser som vaccinationsprogram, folktandvård och den nationella cancerstrategin. Frågan är om dagens system är byggt för att möta de nya folksjukdomarna, där konsekvenserna sträcker sig långt utanför hälso- och sjukvården och berör patienter, anhöriga, kommuner, regioner och arbetsgivare.

Ett system byggt i stuprör

En central utmaning är att kostnader och vinster ofta hamnar i olika delar av systemet. Vid demens bär kommuner och anhöriga en stor del av bördan, medan regionerna ansvarar för diagnostik och medicinsk behandling. Samma problem återkommer inom flera sjukdomsområden, där nya metoder kan innebära ökade kostnader i en budget men besparingar i en annan.

För att möta de nya folksjukdomarna krävs därför ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Nya behandlingar, diagnostik och förebyggande insatser behöver ses som investeringar i hälsa, arbetsförmåga och livskvalitet, inte enbart som kostnader.

Lyssna på avsnittet av Sjukvårdspodden

Vilka är de nya folksjukdomarna? Varför har dagens system svårt att hantera dem? Och behövs en ny nationell kraftsamling?

Göran Hägglund, tidigare socialminister, Petra Tegman från Demensförbundet och Daniel Ågren från Roche diskuterar de nya folksjukdomarna och vad som krävs för att Sverige ska kunna möta framtidens sjukdomsbörda.